I dag hade jag konfirmation. Det var roligt men samtidigt vääldigt tråkigt att sluta.
Fällde någon tår i bland. Allt vi gjort tilsammans har varit toppen. Speciellt Aspan.
Jag berättar om dagen i morgon. Måste skriva en annan sak som är viktigare men mycket mycket tråkigare.

I förgår fick jag reda på beskedet om Ra-tana

Jag vill inte att du ska avlivas
Jag fattar fortfarande inte vad som hänt.
Jag är chockad och mår sämre än vad jag någonsin gjort.
Jag klarar mig inte utan dig. Jag vill inte leva. Du är egentligen det enda jag alltid behövt.
Varför just du?
Varför just mig?
Jag gråter hela tiden när jag är själv. Jag orkar inte med det här.
Allt som vi gjort..det kommer aldrig hända igen. Aldrig...för du kommer inte finnas kvar med ditt vackra ja.
Hur ska jag klara mig utan dig.
Du är mitt hopp..mitt allt.

Nej, jag är inte tillräckligt stark för att klara av det här.
Vad ska jag ta mig till?
Jag vill inte lämna dig min underbara vän & bästa hoppflickan.
Jag kan inte tänka mig ett liv utan dig. Men kommer du längre inte finnas kvar. Inget kommer funka längre.
Inte utan dig.
Jag orkar inte..
Jag vill inte lämna dig..jag vill hellre följa med dig till himlen.
Du är det bäst och enda jag har.
Det kommer inte finnas någon Ruttan längre.
Ingen Ra-tana.
Hur ska mitt liv fortsätta?
Jag orkar inte längre.

Jag gråter i floder...och jag kommer alltid ha dig i mina tankar.
Jag ger hela mitt hjärta till dig.
Min underbara Ra-tana

1995-2009
<3